Ja, lite vila kan vi behöva innan vi träder in i detta mäktiga

Och så är vi då i Allahabad på väg mot än högre mål. Vi besöker Anand Bhavan, som kan översättas "Lycksalighetens boning".  Här grundades den politik som slutligen skulle leda till Indiens självständighet och frigörelse från britterna. Indira Gandhi bodde här som barn, och hette då Indira Nehru. Hennes far var Jawaharlal Nehru, som så småningom blev det fria Indiens första premiärminister. Mahatma Gandhi vistades också här, och den berömda teosofen Annie Besant var  flitig gäst. Hon ansåg att Indien måste vara politiskt självständigt  för att kunna utveckla sitt andliga arv.

Här stöter vi på detta fotbollslag och passar på o ta en bild.

Allahabad ligger i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien.

Såg ni musikfontänen vid Akshardham igår kväll? Det var mäktigt!

Jag förstod inte om det är ett tempel eller ett museum i form av ett tempel. Men jag tror jag förstår vad du menar, Tride, om behovet av att visa vilken storhet det finns i indisk kultur.

Ja man kan ju fråga sig vad Akshardam egentligen är. I vilket fall erbjuder det en häftig upplevelse. trots min kluvenhet känner jag faktiskt en viss önskan att kunna se härligheten irl. Indien betraktades ju länge av britterna som "Juvelen i kronan", alltså det brittiska kolonialväldets juvel.Mao:Indien fick inte vara sin egen juvel. visst är det begripligt att de som har makten i dag i Indien vill vissa vilka som är herrar (och damer! ) på den täppan.

Nu närmar vi oss delstaten Bihar och Bodh gaya, platsen där munken Gotama sägs har nått insikten om livets intighet och blivit Buddha.

Ojdå. Det har visst regnat lite grann. Så vi får vänta medan vattnet sjunker undan innan vi kan komma vidare.

Ingen fara,sitter på strandkanten och begrundar utsikten och reflekterar över lycksalighetens boning.

Det dröjer tydligen innan vägen blir farbar och det kommer nya skurar hela tiden. Gästfria bönder erbjuder oss att övernatta här hos dem. Det blir kanske lite  trångt om utrymmet, och vi får sova på halmmadrasser, men de har redan dukat fram en god kvällsvard med chai, chapatti, ris och curry av olika slag.

Vad kan vi göra annat än slå samman händerna mot hjärtat, buga och tacka. "Dhanyavad!"

ps Jag har inte glömt vår film! Filar på manus. 

Ett stort tack till dessa bönder,som välvillig upplåter logi och kost åt oss enkla resenärer.

Fila på du Tride.

Ja vad trevliga och gästvänliga de är. Fotbollskillarna var ju himla trevliga de också. Jag har suttit och kelat med kossan en stund. Väldigt vad dessa ögon hade att berätta.

visst är de vänliga. De vill inte ta emot pengar, för det vore emot gästfriheten. Men har ni några kulspetspennor och anteckningsblock att avvara, tar de tacksamt emot. gåvor och gengåvor. Ni som råkar ha en instamatik-kamera i fickan kan ju ta några bilder på familjen här och lämna över.Det uppskattas!

det kommer kanse att klia  lite inne i halmen, men det finns liniment för sådant.det är bara att fråga frun i huset, som kommer hon med flaskan.

Få saker gör mig så rörd som gästfrihet. Och att på riktigt få uppleva indiskt lantliv är otroligt! Det är helt andra dofter här än på landet i Sverige (på gott och ont ). Men måltiden är så god så jag har svårt att sluta äta!

#7 Tride, någon bussjakt blir det väl ändå mitt i romantiken? Jag kan köra bussen i så fall… om ingen annan vill menar jag… Och sång- och dansnummer måste det bli! Kanske vi kan värva lite Bollywood-folk till att skriva musik och koreografera danser?

#10 Nej, vad säger du, löss?? Nu blev lantlivet lite väl verkligt…

Ingen fara! Linimentet är effektivt.Receptet är urgammalt och nedärvt sedan generationer.

Skall tänka på det där med bussen. Bra tips Lena! vi har pagan på kvasten, draken med sig själv och du med bussen. Här blir det fart.

Bollywood inkopplas när det är dags o tiden är mogen.

Och tänk att jag ska få filma.Attans vad oligt man ska ha

Så är vi då äntligen framme i bodh Gaya. här ser vi fromma pilgrimmer på väg mot det allra heligaste. Många lägger sig platta på magen för att visa sin vördnad.

vi får börja med att söka husrum. Här finns många olika tempel från alla slags buddhistiska traditioner över hela Asien. De flesta av dem tar gäster. Jag kan rekommendera Japanska templet som är rent, ordentligt och bekvämt och som också serverar tre måltider/dag. vi kan öva att äta med pinnar.

Det är så otroligt häftigt att sätta fötterna där det ska ha hänt. Att vara där Gautama varit, eller gå i Jerusalem där David och Jesus och Muhammed gick, eller sätta fötterna på tjurarenan i Knossos, där akrobaterna dansade och Minos såg på….

Jag har suttit utanför templet och tittat på alla människor. Man riktigt ser vördnaden från pilgrimerna. Det lyser om dem! Jag tror det lyser om oss också, även om det inte är en pilgrimsresa vi gjort för att komma hit.

Här är lotusdammen bakom templet.

Hörde jag 'Japanskt tempel'? Pinnfördigheten är väl okej, äter med pinnar så ofta jag kan (har ett par egna hemma) men riktigt duktig är jag inte än. 

Det här japanska templet finns i bodh Gaya i Indien, platsen där Buddha nådde upplysningen. Egentligen hade jag ju tänkt att du skulle ha rollen som indisk prinsessa. förmodligen spelar du hellre japansk prinsessa? Det förändrar hela upplägget.

Gå in på filmtråden där jag  redogör för handlingen i stort.

Det börjar här i Bodh Gaya där prinsen möter den främmande prinsessan Pagan, medan den indiska prinsessan textar mantran med guldfärg och sjunger i sin trädgård.

ohej, nu kommer jag in för landning. Kan säga att det ser rent magiskt ut från ovan, lotusdammen var rent underbar.

Jag är en hejare på pinnar, kom så ska jag visa KaiPon.

Klart jag går in i filmtråden, jösses! jag ska ju vara prinsessa

frågan blir ju nu om det skall handla om en japansk prins på besök i det japanska templet . .. . 

Vad säger du,KaiPon?

I dag besöker vi meditationscentret som är knutet till det Thailändska templet. Där får vi instruktioner i Vipassana av deras meditationslärare, och får möjlighet att träna både sittande och gående meditation.

#17 Min blomma!

Här får du en närbild, Lena.

Lotusen är både buddhismens och hinduismens symbol.Den sägs symbolisera livet, som växer ut djupet och öppnar sig mot himlen.

Mycket vackra!

Eep, ursäkta sent svar  Nej nej, jag kan spela indisk prinsessa, inga problem  Jag vet hur man agerar.  Och har gärna en roll som ger mig mer utmaning och så också 

Fint, KaiPon. Du blir en jättebra indisk prinessa!

Jag hoppas ni haft en givande tid i Bodh Gaya.

Färden går nu vidare på den indiska landsbygden. Vi närmar oss Sarnath, platsen där Buddha höll sin första predikan.

Under tiden fortsätter jag att skriva på filmen. Kolla filmtråden!

Kul att få komma ifrån städerna och ut på vischan.

Beskriv gärna fotot Tride, vad håller dessa Indier på med.

Ja, vad håller de  på med? Bra fråga,suddis. fotot är ju gammalt och otydligt, men jag kan tänka mig att de helt  enkelt plöjer och sår.

Ja att dom håller på med jordbruk förstår man.personerna verkar hålla i två rep och en vattenkruka i mitten.antar att det är någonslags bevattning dom håller på med.

Kul med fotografier.

Eller en skörd? han använder en skördemaskin och hon samlar ihop.

Tittar vi på samma fotografi Tride….

Kanske dax för ett besök hos ögonläkaren….

Jo, det gör vi nog. Vi kanske måste gå till samma ögonläkare också.

Men jag är osäker på att det som ser ut som vattenkaskader på bilden verkligen är  vatten. Men vad det är minns jag inte. Jag har ju trots allt tagit bilden själv.

Vad som fanns i tunnan,får vi lämna.

Vart går färden idag?

ja, färden går vidare. Vad dessa kvinnor sysslar med är det dock ingen tvekan om.

Säg inte dettänker så det knakar…

Aha.  De sätter risplantor. Måste sättas under vatten.

#36 Det ser tungt ut. Jag ska tänka på dem när jag är hemma i Sverige och köper ris; vilket arbete som ligger bakom odlingen.

Ja det är många timmars mödosamt arbete det, vågar / vill inte ens spekulera i vad de tjänar

Inte är det mycket.

Fastnade för det du sade om gående meditation - en annan har ju vissa svårigheter med att meditera öht - hur klarar man det gåendes??

Det handlar om att gå långsamt och vara fokuserad på varje steg. Stress-avvisande!

som en slags mindfullness då?

Vipassana är grunden till mindfulness.

Så är vi då äntligen i Sarnath,platsen där buddha sägs ha hållit sin första predikan. Oj, vi hamnar mitt i en folksamling. Det verkar vara fest på gång.

hallå var är alla? Har ni kommit bort i folkmängden? Eller har ni hittat någon bra gästhus med frukost där ni  kunnat vila ut efter strapatsera?

festen är iaf till dr  Ambekars ära. Han var en kastlös som blev buddhist för att kunna kämpa för mänskliga rättigheter och även för att höja sin egen mänskliga status. Han blev en lärd man och gifte sig med en högkastig hinduisk kvinna och blev det fria Indiens första justitieminister.

Elefantparaden är för att fira honom.Finns någon ur ressällskapet uppe på någon av elefanterna månne?

I bakgrunden skymtar den stupa som byggdes för att markera  platsen där buddha sägs ha hållit sin första predikan.

Men där är du ju! Hjälp, jag trodde jag skulle få promenera hem till Sverige… Jag såg Pagan och Suddis här i närheten, men de hörde inte när jag ropade.

Jag chattade upp den trevliga amerikanen som syns till höger i bild. Han presenterade mig för sin guru, en gammal man som hade så lyckade rynkor i ansiktet så han såg ut som han smålog hela tiden. Men när vi tittade på festen (vilka fina elefanter!) kom jag ifrån både dem och er, och sen dess har jag tittat mig omkring på egen hand.

Dr Ambekar, honom har jag inte hört talas om. Jag trodde förstås att det var en hyllning av Draken.  Förresten, är inte det där Suddis uppe på elefantryggen?

Ja jag har irrat en del jag också. ja men visst är det Suddis, vinkar tillbaka en så himla massa du kan Tride, lärorikt och intressant.

Ja, vart har draken tagit vägen i vimlet? Suddis är nog på elefantryggen i alla fall. Övriga i sällskapet försöker kanske få kontakt med de här buddhist-munkarna (bikkhus)och få sig en lektion i vad buddha kan ha sagt här i Sarnath för över 2000 år sedan.

Ställat kallade fö rådjurslunden, efter de djur som lär ha huserat här. På grund av detta har rådjuren fått bra status hos buddhister.

dr Ambedkar nekades fö hinduisk begravning av ortodoxa hindupräster. 

Ians har vi inte heller sett till på ett tag, tror jag?

Det är nästan lustigt hur de snälla vänlig munkarna pratar om lidande, hur hela livet är lidande. Och vi är lyckliga bara när vi glömmer att bara för att vi själva har det bra just nu så finns det ändå andra som lider. Det är tur de har principen om medglädje likaväl som medlidande!

Och den gyllene medelvägen, den trillar jag av hela tiden. Men jag försöker utöva principen att leva måttfullt och utan att skada andra levande varelser, utan att vara buddhist själv.

Hej på er Ni må tro vilken uppsikt jag har här uppe.kan skymta pyramiderna i Egypten?!!

Det var en vänligt sinnad person från templet tror jag?som lyfte upp mig på elefantryggen.men det är guppigt och jag har så lätt att få svindel,men som tur är så hade min medföljare åksjukepiller med sig kanske har den personen vana att sitta på elefantryggar.

Man blir alldeles salig i buddalandet och det är en givande resa att vara med på.

Hej, kul o se er och att ni tydligen finner vistelsen här intressant. Trodde annars ni ingått i  Nirvana.

Den här byn finns strax bakom  Rådjursparken. Vi är bjudna på chai här.

Tack och lov för en paus i det gröna.

Behöver förnya sina energier.

Draken såg jag för ett tag sedan,samspråkade med någon på fornnordiskt språk tror jag,svårtydligt var det iaf.

Skånska kanske?

Var det inte sanskrit då?

Fråga Lund.

Undrar vart färden tar oss idag.

Skånska är besläktat med sanskrit på  långt håll.

Idag planeras en utflykt till Varanasi.

Lokalbussen går härifrån. Den som önskar kan ta cykelricksha.

Jag tar en ricksha, och så får chauffören sitta i vagnen medan jag trampar. Jag behöver röra på mig!

Han verkar dock tycka att jag är bra märklig som vill betala för att hyra rickshan och låta honom åka med. Brukar aldrig turister göra så?

Visst. Inte förr i världen, men nu blir det allt vanligare!

Jag tar också en sådan där ricksha.så kan Lena och jag cyckelshoppa samtidigt.

Är det någon mer som vill hänga med.

Så  är vi då framme vid dagens resmål efter en svettig vistelse i stökiga Varanasi där vi bla hittat underbara tyger, vävda av stadens berömda sidenvävare.

Detta är Ganges vid Dassa Swami ghat, den berömda platsen för hinduisk helig kremering. Den som  önskar bada i den heliga flodens grumliga vatten har full tillgång till detta. Här kliver hinduerna ned i böljorna för att rena sig. "För den rene är allting rent."

Den som inte önskar blöta ned sig kan stanna kvar i båten för att se hur de döda förpassas till gudarnas rike med hjälp av elden.

Det lär vara varje from hindus önskan att kremeras här vid Ganges efter väl förrättad jordeliv.Vi ser hur veden staplas. Ju rikare avliden, ju högre stapel. Också kvaliten på veden varierar.

Ganges! Mytomspunna flod!

För mig som inte är ren är det riskfritt att bada här? Med tanke på föroreningar och så? Det ser inte såå grumligt ut jämfört med vissa sjöar jag hoppat i, och det är klart att man vill ta ett dopp i Ganges. Vem vet, jag kanske blir helt ren?

Det måste pågå kremeringar här för jämnan? Det känns märkligt att det sker för öppen ridå. Fast inte otäckt eller så, det är ju bara en begravning.

Jag har läst att om kraniet inte spruckit av elden spräcker de det så att själen ska komma loss. Är det så?

Nja, skulle nog inte heller vilja bada floden.

Det är intressant att ta del av olika kulturella,cermoniella inslag i värden.

Tack Tride

Ganges renar.Det räcker att du har rena tankar när du stiger ned i vattnet. Om jag inte minns alldeles galet så är Ganges en gudinna som är gift med Shiva, en av de högsta gudarna. Han kallas ibland dödsguden, men står också för visdom, insikt och meditation.

Ja, det pågår kremeringar där hela tiden. Liket ligger på en bår, och är insvept i ett skynke. Båren placeras på toppen av vedstapeln, varpå den tänds.

Det där med kraniet vet  jag inte, eller minns inte rättare sagt.Men det kan ju mycket väl vara så. Jag är ju själv ingen hindu, bara en av många resenärer som  vistats i Indien.

Varanasi besökte jag i sällskap med min buddhistiska meditationslärare.Vi satt i en roddbåt tillsammas med andra besökare, varifrån vi kunde iaktta kremeringarna på stranden.

De som arbetar med kremeringarna anses "orena", men har ändå en viss status tack vare sin förbindelse med Shiva. De bor i själva anläggningen. Jag minns inte om de är kastlösa eller tillhör en särskild kast. Arbetet går i arv.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/kremering-miljohot-i-indien_1922239.svd

Jag fann den här artikeln om kremeringar i Indien. SvD 2008.

#66 Visst är hinduer veganer eller vegetarianer för att de inte vill skada andra levande varelser? Då borde det inte vara svårt att motivera dem till miljövänligare begravningsformer, av etiska skäl.

*Apropå artikeln du länkade till.

Hinduer är olika,vad beträffar mat som mycket annat. Många vegetarianer vägrar att äta mat som är tillagad i kärl där kött har tillagats. Andra äter kött.Det händer tex att en vegetarian och en köttätande hindu ingår äktenskap. Krångligt i köket, antagligen. Men om de vill överleva så måste de ju anpassa sig från ömse håll.

Det låter självklart egentligen. Hinduer är så många, och har så många gudar och gudinnor, det är klart att det inte finns många gemensamma nämnare för alla hinduer. Mina förutfattade meningar kom från generaliseringarna man får på religionsundervisningen i skolan. Så där dummade jag mig!

Nu byter vi ämne tycker jag. Ganges! Jag hittade en trappa ner i floden, där folk klev i och ur. Kvinnorna behöll sina kläder på, så det gjorde jag också. Jag satt ett tag och koncentrerade mig på rena tankar, och sen klev jag i. De såg så glada ut, alla andra som badade där. Nästan alla log och skrattade mot mig.

#65 Suddis, du måste prova! Jag går med dig en gång till!

Hygieniskt ren vet jag inte om vare sig jag eller kläderna blev (känner ni lukten?), men jag känner mig faktiskt ren. Jag vet inte om det var floden eller förväntningarna, men jag känner mig lite som om jag går ovanför marken. (Jag ställer mig här, så blåser det inte åt ert håll!)

Nu ska jag sväva till våra rum och duscha och byta kläder. Vi ses sen!

Det sägs att de högsta kasterna (brahminer) varken äter kött eller kryddstark mat. Nåja. Jag var bjuden på middag i en sådan famlij, och jag hade lite svårt att skölja ned anrättningen, kan jag försäkra. Men för värdfolket var det inte kryddstarkt, kunde jag uppfatta.

Det där med religionsundervisingen i svenska skolor är ju ett bekymmer.

Jag hoppas alla mår bra. vi har haft lite problem med magsjuka i gruppen.

http://www.varldskulturmuseerna.se/sv/etnografiskamuseet/forskning-samlingar/samlingar/asien/indien-krishna-och-radha/

Tröttaoch ev sängliggande resenärer kan tex studera innehållet i ovanstående länk, som beskriver samlingar  med anknytning till Varanasi/Indien på etnografiska muséet i Sverige.

Jag kan också berätta, att Varanasi, som också kallas Benares eller Kashi, (ljusets stad) anses av hinduer vara den allra heligaste staden i Indien. Traditionen går tillbaka ca 3000 år, men det finns de som anser att dess ålder inte går att bestämma.

Bebyggelsen är ofta ålderdomlig i smala, labyrintiska gränder där det är lätt att gå vilse och där kor och kärror trängs med bilar och cyklar.

Varanasi har också modern bebyggelse, och är administrativ huvudstad isitt distrikt.

Fortfarande utförs ålderdomliga religiösa ritualer i de många templen längs Ganges enligt tusenåriga traditioner.

Angående Sarnath:

Platsen ligger en mil norr om Varanasi, och har en helt annan karaktär. Den har sin prägel av att buddha anses ha givit sin första predikan just här.Sarnath domineras  av ett vidsträckt grönområde med välskötta gräsmattor, blommande rabatter och skuggande träd.

Sedan han nått upplysningen under Bo-trädet i Bodh Gaya tvekade han om han skulle dela med sig av sina nyvunna insikter.

I Bodh Gaya är, fö, platsen där han lär ha vandrat av och an medan han grubblade på hur han skulle göra, utmärkt i en gång utanför huvudtemplet.

såsmåningom kom han fram till att han borde berätta. Han var ju trots allt en Upplyst, och borde inte vara rädd för vad folk skulle tycka.

I Sarnath mötte han fem av sina tidigare efterföljare. Dessa hade övergivit honom, då de ansett han svikit det asketiska levernet när han började äta ordentligt efter en längre tids fasta.

Nu blev de emellertid hans första lärjungar. När de såg honom komma i Rådjursparken, där de höll till med sina övningar, ingav de dem djupt vördnad enbart genom sin utstrålning.

I dag är Sarnath präglad, liksom Bodh Gaya, om än i mindre grad, av de olika buddhistiska traditionerna, som kunnat bygga tempel här.

Vi kan bo på några av deras gästhus.

Så småningom skall vi vidare härifrån, norrut, till Kushinagar, platsen där Buddha lär ha lämnat jordelivet , och närmar oss därigenom gränsen till Nepal.

Innan vi avreser besöker vi en festplats, där vi bla kan beskåda indiskt dans.

Vackert!

I dag reser vi vidare och tar farväl av Sarnath. Här passerar vi ett projekt som handlar om brunnsborrning och vatten. Ofta ett svårlöst problem på Indiens varma slättland.

På bilden syns också en tibetansk lama i sin vinröda klädsel. bildenskvaliteär ju inte den bästa,men ni finner honom vid pålen som sticker upp mot himlen. riktigt vad han gör där förstår jag inte, men tydligen han något med projektet att göra. Eller ville han bara hälsa på och berätta om buddhismen.

Många buddhister i Sarnath hade en slags missionerande uppgift visavi den omgivande hinduiska befolkningen. Dessa var ofta kastlösa och förtryckta. Om de konverterade till buddhismen steg derassjälvkänsla och de fick högre status.

En,som jag tror, indisk patriark på vandring i sin by vid Sarnath.

Vi reser nu mot Kushinagar där Buddha, efter många år som vandrande asket och lärare, sägs ha valt för sin "parinibbana", dvs sitt slutliga utslockande från återfödelse och död.

Lärjungarna följde honom, och tyckte att han valt en usel plats för detta. Den var honom inte värdig,sa de. Han protesterade,med hänvisning till sina insikter och sin visdom. Det handlade inte om platsens storslagenhet, menade han.

Vi reser genom den bördiga delstaten Uttar Pradesh,som ungefär betyder "Det vackra landet i norr."

På vägen möter vi dessa kvinnor, som bjuder in oss till sin fest. De är fattiga och av låg kast, men kan ändå klä sig fint till gudinnans ära. Festen tillägnas henne.

jag vet inte riktigt vad festen handlar om, möjligen kan det vara ett slags möhippa, med tanke på att alla kvinnorna bär rött utom en, som är vitklädd. Rött är brudens färg. De rödklädda kvinnorna är i såfall gifta kvinnor som förbereder den vitklädda kvinnan för bröllopet. Cermonin kan antagligen bertraktas som en fruktbarhetsrit, där många barn önskas, helst söner.

Framme i Kushinagar! Ja, det är verkligen en enkel by här i norra Indien, inte långt från gränsen till Nepal. Medan vi letar efter tempel och minnesmärken möter vi denna oxkärra och människor som gör upp en liten eld i morgonkylan.

Vi har sovit bra på ett fint gästhus och fått en stadig indisk frukost.

Enligt legenden blev Buddha och hans sällskap här erbjuden en måltid av en bonde. Buddha varnade sina följeslagare och sa,att de inte borde äta av detta, eftersom endast en buddha skulle kunna tåla maten. Han åt och blev sjuk. Bonden blev förfärad,men fick veta av Buddha att han inte gjort något fel, eftersom han handlat i god avsikt.

Buddhas närmaste lärjunge hette Ananda, och började gråta, när han förstod att ni hade hans vän och lärare inte många dagar kvar i livet.

"Ananada, gråt inte! Allt som är fött måste dö, allt som är sammansatt måste falla samman."

Detta uttalande är berömt, och han fortsatte med att uppmana sina lärjungar att flitigt arbeta på sin frigörelse från tllvarons hjul.

Idag smakade det bra med frukost! Som jag sagt förut, jag tycker det är otroligt häftigt att följa Buddhas fotspår. Kan någon förklara för mig historien om bondens mat? Jag förstod inte alls.

Jag är så fascinerad av kvinnornas kläder. Bröllopsföljet är så vackert, så jag skulle aldrig kunna gissa att det är fattiga kvinnor om inte Tride talade om det. Vilka färger!

Bondens mat var alltså otjänlig föda. Kanske för gammal eller dålig på något annat sätt. Buddha förstod det - fråga mig inte varför - kanske på lukten, kanske intuitivt, kanske av utseendet.

Legenden tycks mena, att Buddha nu ansåg att hans många livscykler var slut och att han dessutom delat med sig av sin kunskap genom undervisning.

Att äta otjänlig föda var bara ett sätt att avsluta livscykeln.

Detta är en av många buddhistiska,legendariska berättelser. Varför han skulle avsluta en mångtusenårig livsgärning (vi återföds alltså tusentals gånger enligt buddhismen) just på det sättet kan nog ingen förklara. Det är en del av legenden. De "hängivna" accepterar den.

Personligen tror jag att vi alla är i behov av det slaget av hängivelse. Men det kan yttra sig på olika sätt i olika kulturer, religioner eller uppfattningar.

Bilden visar en liggande buddha, eller buddhas "Parinirvana", dvs slutgiltiga nirvana. den är från Pollonaruwa på Sri Lanka.Liknande statyer förekommer överallt i buiddhistiska  tempel. Här är en länk till en sida som bla visar statyn i Kushinagar.

http://www.sacred-destinations.com/india/kushinagar.htm

Fortsätt gärna att fråga, lena o ni andra. Jag svarar förstås så gott jag kan,men jag är inte allvetande,bara nästan, och jag vet  det mesta som är värt att veta

http://somewhereindhamma.blogspot.se/2012/01/kushinagar-parinibbana-temple.html

Ännu en länk som berör Kushinagar.

Det är ett fantastiskt privilegium att ha en nästintill allvetande guide på den här resan!

men då kan man ju säga att han tog livet av sig, eller?

jag vet faktiskt inte, Pagan, eftersom jag inte var med på den tiden. Jag bara återger legenden. Detta hör till de få saker som jag inte kan besvara 

Men buddha anses ju helt och håller ofelbar, till skillnad mot vissa, så antagligen var det nån mening med det hela . .. .

Det var kanske nåt otalt mellan buddha o bonden sen tidigare liv . . .. .

#83 Så tänkte jag också. Som ung hade ju Gautama depressioner. Kanske för att han var så överbeskyddad under sin uppväxt så att han aldrig lärde sig hantera livets förutsättningar på ett "normalt" sätt? Kanske var hela hans liv och lära ett sätt att hantera depressioner. Man säger ju att goda människor ofta är goda för att de slåss mot sitt eget inre mörker…

#84 Vi tror att du vet, men inte vill säga för att vi ska tänka själv istället!

Sure. Jag har tillgång till all  världens vetande och visdom.(siddharta, släng dig i väggen! )

I alla fall begriper inte jag heller varför buddha behövde hjälp av dålig mat för att ingå i det eviga tillståndet? Men de insikter han besatt skulle han ju bara behövt andas ut en sista gång för att nå därhän. Vanligt folk som nått hög ålder dör ju helt enkelt  ofta nog av ålderssvaghet och för att det fysiska systemet är utslitet. Varför inte han????? Jag tror det är mycket hitte på där borta under träden i Bihar och Uttar Pradesh. Men det blir  ju inte mindre  intressant för det.Det är ju en del av charmen.

Jajamensan Tride, vi har väldigt höga tankar om dig o din visdom.

och ja det är väl så med mycket i de gamla skrifterna - "ny"tolkningar har givit ny/förändrad info, men att han tog sitt liv är ju klart som korvspad.

#37 Äsch då ….

Också  lämnar vi Kushinagar med dess bönder och minnesmärken.

Vi passerar fält efter fält på vår resa norrut mot Nepals gräns. Nu är vi på väg mot Lumbini, platsen där prins Siddhartha föddes för över 2000 år sedan.

Vi ser det bördiga Indien - det rika landet med de fattiga människorna. Här ser vi barn som arbetar på fältet. Om jag inte minns fel så handlar det om ett projekt för att förbättra villkoren för fattiga bönder. Alla måste ändå arbeta, också barnen. De ansågs vara bra på att rensa ogräs.

Tänk om barnen får leka och utvecklas i sin egen takt istället för arbeta.men det finns olika synsätt.

Hej på er föressten har hållt mig i utkanten på resan,så jag har inte hoppat av resan än.

Kul o se dig suddis.

Jag tror att barnen i det här projektet också fick en viss skolundervisning. Men i alla fall. Å andra sidan:fattiga barn i alla slags kulturer har tidigt fått lära sig att delta till försörjingen med eget arbete. Så det gäller ju inte bara Indien.

Ugh. Hej, här är jag. Gick vilse nånstans, och har inte hittat tillbaka till er förrens nu.  Så, uh, ja, hej.

Och där har vi dig. KaiPon.Välbehållen, hoppas jag. Här, ta en kopp chai och lite chappati och curry att stärka dig med.

Ja hujeda mej vi har det bra här i sverige om man jämför

Ja,nu har vi legat stilla i en vecka.Sajtvärlden och reseledaren har haft en del andra uppdrag.Ni andra får gärna komma med förslag och berätta om era upplevelser.

Nu vi hunnit till gränsen vid Nepal, där Syster Amita möter upp för vidare befordran till Lumbini  Här söker vi visum vid bordet under trädet.

Kan det bli problem med att få visum? Jag vill se Lumbini! Jag har hört att dammen där Siddharta Gautama fick sitt första bad finns kvar. Den skulle jag gärna vilja se!

Det  blir inga problem. Detta är en ren rutinåtgärd.

Så vi släpps in utan problem. På vägen  mot  Lumbini  passerar vi dessa hyddor. Trakten där prinsen, som blev en buddha, föddes,  är i dag  mycket fattig och underutvecklad. Som ni ser är bostäderna knappast människovärdiga.

Chekposten vid gränsen till Nepal. Vägen går fram mot Lumbini. I bakgrunden skymtar Himalaya som en blå skugga.

#97 Ni får ursäkta min etnocentrism, men husen är vackra. Jag skulle inte be någon bo i dem, men jag tycker att de är underbara.

Jag håller med du,Lena. Hyddorna  är fantastiska med sin grönska och sina mogna meloner på taket. Melonerna syns kanske inte så bra på bilderna, men jag minns dem.

Väl framma i Lumbini iakttas vi av "Buddhas ögon". De syns på tempeltornet - typiskt för Nepal. Ni har kanske sett det på bilder förut.

http://www.sacred-destinations.com/nepal/kathmandu-boudhanath-stupa

Här är en länk till en sida som visar Boudhanth-stupan,  den största stupan i Nepal. Den finns i Kathmandu, Nepals huvudstad. Lite turistinfo.

Den mest berömda och mytomspunna stupan i Nepal heter "Swayambhu-stupan", och finns också  i Kathmandu Den tillhör världsarvet.  Det var där Syster Amita fick sin första buddhistiska ordination.

Den här enkla platsen med sitt skuggande träd lär utmärka platsen för Buddhas födelse.

Berättelsen om detta minns jag ungefär så här:

Det sägs att drottning Maya var på väg från Kapilavattu, Sakya-klanens huvudstad, för att besöka sina föräldarar och berätta om barnet som var på väg.

Just här, i Lumbini, annonserade emellertid den blivande buddhan sin ankomst, och drottningen gjorde halt tillsammans med sitt följe. Så föddes alltså sonen, och spåddes strax en lysande framtid av en av tidens främsta astrologer. Den lille prinsen påstods dessutom kunna båda gå och tala redan strax efter födseln - detta enligt vissa legender.

Spåmannen såg vissa tecken på barnets kropp, och menade att antingen skulle han bli den mäktigaste kungen världen skådat, eller skulle han helt enkelt lämna denna världen för att bli mänsklighetens största andliga lärare. Förmodligen det senare.

http://www.google.com/imgres?imgurl=http://1.bp.blogspot.com/-ElX3LEAKlEE/Tej94rpef6I/AAAAAAAAAAw/vMjY5XEtijg/s1600/lumbini%2B1.jpg&imgrefurl=http://tourvisit.blogspot.com/2011/06/lumbini-in-nepal.html&h=503&w=650&sz=44&tbnid=9DoPOVTv43hNlM:&tbnh=106&tbnw=137&prev=/search%3Fq%3Dlumbini%26tbm%3Disch%26tbo%3Du&zoom=1&q=lumbini&usg=__1VyeiV4Q7CFv7VwepvsNjU8rjyg=&sa=X&ei=Hoq-T8HvB-Tk4QTu3vw0&ved=0CB0Q9QEwAw

Här en länk till en sida om Lumbini.

Här är ett vykort som jag köpte i Lumbini för många år sedan. minnesmonumenet speglas i dammen där drotting Maya badade  och lär ha badat den nyfödda prinsen.

Fantastiskt! Hur långt är vi från staden där Gautama växte upp? För den vill jag också gärna se!

Det är lite knepigt med Kapila vattu. Platsen lär ligga ca 10 km västerut, tydligen i Indien.

http://www.google.com/imgres?imgurl=http://www.gardenvisit.com/assets/madge/kapilavastu/600x/kapilavastu_600x.jpg&imgrefurl=http://www.gardenvisit.com/garden/kapilavastu&h=400&w=600&sz=126&tbnid=JgXmyV_q69N19M:&tbnh=90&tbnw=135&prev=/search%3Fq%3Dkapilavastu%26tbm%3Disch%26tbo%3Du&zoom=1&q=kapilavastu&usg=__vQzi11JGJzz0Zx8KbNzEHrfkr3E=&sa=X&ei=Uu_FT6i5I8WP4gSl_5W-BQ&ved=0CBwQ9QEwBA

Den var borta! Så synd. Men det var en fantastisk upplevelse att doppa händerna i källan där Buddha fick sitt första bad som nyfödd.

Fungerar inte länken hos dig? Hon mig fungerar den. Försök igen! Du kanske bara måste ha lite tålamod och vänta innan bilden kommer upp i fönstret.

Jag menade att själva stället var borta! Palatset och trädgården och allt… Och det är väl inte så konstigt att saker förändras på ett par tusen år och mer ändå.

Aha. Tydligen är det också osäkert var själva platsen fanns.

Vi har alltså hunnit till den sista platsen för vår pilgrimsresa. Kanske vi nu skall vila en stund från resandet och ta itu med fimprojektet.

Var finns fö övriga resenärer? Det är ett tag sedan ni hörde av er.

Tride, de blev kvar på en ashram vi passerade! Jag trodde ni hade kommit överens om det? Blev de kvarglömda?? Vi får kanske åka tillbaka, de har säkert mediterat färdigt nu.

Draken sticker in nosen och käkar frukost.

Håll till godo! Det var ett tag sen nu.

Ja, draken har ett eget kafé där jag äter alla rester; jag blir oftast mätt där.

hm godafton, finns det kvällsmat? lååång meditation kräver sin tribut hoppas Ni funnit natthärbärge i närheten, jag är ganska trött efter att ha irrat runt och letet efter er.

I Indien finns ingen brådska. Men snart stängs den här tråden, och så sticker vi till Kerala i söder. vad sägs om det?

Det skulle vara kul att få se södern.

Ja,häng med bara!